Nu har vi landat i soffan framför barnprogram.
Huset är pyntat och första ljuset i adventsljusstaken är tänt.
Vi är trötta av jetlag och går som i en liten bubbla.
Mormor, morfar och Farfar (Farmor var tyvärr upptagen på jobb) kom och mötte oss i Helsingör i fredagskväll. Då var vi rejält trötta efter en 11h flygning, klockan var 01 för oss och det kändes!
Mamma och Agneta hade varit snälla och städat huset helgen innan och mamma hade bakat pepparkakashus åt oss och klätt vår bock med gran som stod vid entrén och mötte oss. Hon hade även lagat köttgryta och fixat glögg. Vi åt tillsammans och sen vid 21 lämnade de oss och vi stupade i säng! De hade gjort så fint och vi kände oss Lyckliga!
Vaknade flera gånger under natten och 05 kunde vi inte hålla barnen kvar i sängen och gick upp för att äta frukost och börja packa upp.
Barnen lekte med Hiljemarks hela dagen och på kvällen åt vi julmat hos Agneta och Roger tillsammans med mamma och pappa. Barnen somnade på väg till stugan och sov hela tiden vi var där och vi lyfte in dem sovande i bilen igen.
I morgon väntar skola, dagis och jobb.
Vi har massa minnen och upplevelser som vi kommer att njuta av och förvalta!
söndag 27 november 2016
torsdag 24 november 2016
Australien sammanfattning
Australien sammanfattning
Lina frågade idag på tunnelbanan om jag hade tänkt göra någon form av sammandrag av Australien. Hon smickrade mig med att hon tyckte det kompletterade övriga inlägg väl. Jag är lättsmickrad så här kommer nu ett försök till sammanfattning av landet "down under".
När jag funderar igenom Australien-vistelsen och vad som var bra blir det lätt att jämföra den med NZ. Inte minst pga att vi hade husbil och levde motsvarande campingliv.
So please bare with me =)
Förord NZ
Sista dagarna på nya Zeeland blev det ganska många mil på ensliga vägar, inte minst resan TOR till Kaikurra. Dessa slingriga vägar längs med vattnet söder om Kaikurra som numera inte finns kvar eller är körbara pga jordbävningen.
Vi fick höra av Britz i Australien att de har 40-50 husbilar som är fast och inte kan ta sig därifrån..... Vi lämnade Kaikurra 14 dagar före jordbävningen....
Så efter detta var vi väldigt sugna på att slippa köra och komma till en schysst stad.
SydneySydney låg således redan väl till från början och vi behövde inte bli besvikna.
Sydney med Sydney Harbour, Operan, the Rocks, Zoo och Bondi beach gillade vi skarpt.
Det var också på Bondi som vi för första gången fick se grymma vågor och duktiga vågsurfare. Fantastiskt att ligga på stranden i värmen och beskåda hur de bemästrade (och inte bemästrade) de stora vågorna!
Brisbane – Cairns
Life on the road – part 2
Vi lyckades rekvirera ut en CamperVan som visuellt var helt identisk med den vi hade i Nya Zeeland så när som på två saker: 1 -Bilmärket och 2- att diesel-värmaren ersatts med en AC….
1. Den första var en Mercedes och den andra en WV….. Karossen och inredningsdetaljerna var i stort sett identiska. Jag hade aldrig huven uppe men antar att den stora skillnaden mellan bilarna låg där =)
2. Diselvärmaren hade som sagt ersatts med en takmonterad AC.
Den drivs på 220 V vilket innebar att möjligheten för fricamping minskade. Vi insåg detta redan första dagen när vi stannade för fika-paus då husbilen på bara några minuter förvandlades från WV till Tylö….
Så min första todo på varje camping var att snarast koppla in strömmen och sätta igång AC:n.
Därefter var det ut med markisen (som vi bara hade utfälld två gånger på NZ).
En annan stor skillnad mot NZ var vägarna. På NZ fick vi uppleva extremt krokiga vägar medans i Australien är de raka och låååånga.
För hela sträckan mellan Brisbane – Cairns hade vi räknat med att vi behövde köra ca 2 timmar per dag, men pga 3 dagar på Heron Island, 2 dagar i HerveyBay och 2 dagar i Airlie beach blev det några lite längre pass. Men deras ofta fina vägar tillsammans med ett ständigt lager mentos (som noga fylldes på vid varje bensinmacks-stopp) gjorde bilkörandet lätt och bekvämt.
På NZ var resan mellan stoppen också en upplevelse med alla otroliga vyer och många stopp medans i Australien var det mer målet/stoppet för dagen. Trots detta upplevde jag inte samma känsla av trötthet bakom ratten som jag gjorde i NZ vilket var skönt.
The Heat is on, the heat is on on
Värmen var påtaglig så fort vi anlände Brisbane och värmen höll sig mellan 28-38 grader hela vägen.
Innan regnperioden i december är det vanligtvis mycket varmt med hög luftfuktighet och under tiden vi var där var luftfuktigheten tidvis uppåt 80% vilket gör att man snabbt blir svettig.
The Beach(es)
Stränderna i Australien är fantastiska. Kritvit sand som på vissa ställen mer liknar mjöl än sand.
De har skön atmosfär på sina stränder och man får vara ifred från alla slags försäljare.
Vi hyrde en body-board på bondi-beach och fick lite feeling för det så strax efter Brisbane införskaffades en egen. Vågorna är verkligen en stor grej och på alla stränder vi besökte var de större än vad vi brukar uppleva på västkusten. Det var kanon för barnen älskar att hoppa och leka i vågorna (och även pappa…)
Annat skoj
Jag har länge tyckt det är fascinerande med boomerang och en sak som stod högt på min bucketlist var att lära sig kasta. I Cairns fick jag slutligen möjligheten.
Inför en hop med kineser lyckades jag (som den enda) fånga min returnerande boomerang. Aborginen som höll i träningen ropade glatt ut –”Here my friend´s you see the best boomerang-trougher in Sweden ” =)
Som gåva fick jag två av hennes boomeranger.
Kommer bli lite tränande på hemmaplan, en bit från glasverandan kanske….
Mitt starkaste minnen kommer från Australien kommer dock vara Heron Island.
Aldrig tidigare har jag upplevt att vara så nära naturlivet på ett så äkta och genuint sätt. Det finns inte många platser kvar på jorden som Heron Island och vi måste värna om dessa. På båten hem från Heron fick jag se en bok om öns historia. Där var ett kapitel om de tidiga turisterna på ön runt 50-60 talet. Då vände man havsskölpaddorna på rygg på natten så att turisterna kunde åka på deras ryggar ner i vattnet på morgonen, de gick på korall-reven etc. Idag är vi mer upplysta och vet bättre men vad gör vi idag som vi kommer förfäras av om 40 år ? Jag har efter besöket på Heron fått mig en tankeställare om hur jag själv lever...
Nu sitter vi på vårt hotellrum i Shiba, Tokyo och har packat ner allt utom morgondagens kläder, ipaddar och datorn. Japan har kittlat mig mer än jag kunde ana och jag kommer garanterat vilja besöka detta land igen.
Imorgon väntar en hemresa som hotelldörr – hemdörr kommer ta ca 20 timmar…
Men som Emil brukar säga ”det finns tv-skärmar på alla flygplan nu för tiden” =)
Hepp hepp !
Lina frågade idag på tunnelbanan om jag hade tänkt göra någon form av sammandrag av Australien. Hon smickrade mig med att hon tyckte det kompletterade övriga inlägg väl. Jag är lättsmickrad så här kommer nu ett försök till sammanfattning av landet "down under".
När jag funderar igenom Australien-vistelsen och vad som var bra blir det lätt att jämföra den med NZ. Inte minst pga att vi hade husbil och levde motsvarande campingliv.
So please bare with me =)
Förord NZ
Sista dagarna på nya Zeeland blev det ganska många mil på ensliga vägar, inte minst resan TOR till Kaikurra. Dessa slingriga vägar längs med vattnet söder om Kaikurra som numera inte finns kvar eller är körbara pga jordbävningen.
Vi fick höra av Britz i Australien att de har 40-50 husbilar som är fast och inte kan ta sig därifrån..... Vi lämnade Kaikurra 14 dagar före jordbävningen....
Så efter detta var vi väldigt sugna på att slippa köra och komma till en schysst stad.
SydneySydney låg således redan väl till från början och vi behövde inte bli besvikna.
Sydney med Sydney Harbour, Operan, the Rocks, Zoo och Bondi beach gillade vi skarpt.
Det var också på Bondi som vi för första gången fick se grymma vågor och duktiga vågsurfare. Fantastiskt att ligga på stranden i värmen och beskåda hur de bemästrade (och inte bemästrade) de stora vågorna!
Brisbane – Cairns
Life on the road – part 2
Vi lyckades rekvirera ut en CamperVan som visuellt var helt identisk med den vi hade i Nya Zeeland så när som på två saker: 1 -Bilmärket och 2- att diesel-värmaren ersatts med en AC….
1. Den första var en Mercedes och den andra en WV….. Karossen och inredningsdetaljerna var i stort sett identiska. Jag hade aldrig huven uppe men antar att den stora skillnaden mellan bilarna låg där =)
2. Diselvärmaren hade som sagt ersatts med en takmonterad AC.
Den drivs på 220 V vilket innebar att möjligheten för fricamping minskade. Vi insåg detta redan första dagen när vi stannade för fika-paus då husbilen på bara några minuter förvandlades från WV till Tylö….
Så min första todo på varje camping var att snarast koppla in strömmen och sätta igång AC:n.
Därefter var det ut med markisen (som vi bara hade utfälld två gånger på NZ).
En annan stor skillnad mot NZ var vägarna. På NZ fick vi uppleva extremt krokiga vägar medans i Australien är de raka och låååånga.
För hela sträckan mellan Brisbane – Cairns hade vi räknat med att vi behövde köra ca 2 timmar per dag, men pga 3 dagar på Heron Island, 2 dagar i HerveyBay och 2 dagar i Airlie beach blev det några lite längre pass. Men deras ofta fina vägar tillsammans med ett ständigt lager mentos (som noga fylldes på vid varje bensinmacks-stopp) gjorde bilkörandet lätt och bekvämt.
På NZ var resan mellan stoppen också en upplevelse med alla otroliga vyer och många stopp medans i Australien var det mer målet/stoppet för dagen. Trots detta upplevde jag inte samma känsla av trötthet bakom ratten som jag gjorde i NZ vilket var skönt.
The Heat is on, the heat is on on
Värmen var påtaglig så fort vi anlände Brisbane och värmen höll sig mellan 28-38 grader hela vägen.
Innan regnperioden i december är det vanligtvis mycket varmt med hög luftfuktighet och under tiden vi var där var luftfuktigheten tidvis uppåt 80% vilket gör att man snabbt blir svettig.
Stränderna i Australien är fantastiska. Kritvit sand som på vissa ställen mer liknar mjöl än sand.
De har skön atmosfär på sina stränder och man får vara ifred från alla slags försäljare.
Vi hyrde en body-board på bondi-beach och fick lite feeling för det så strax efter Brisbane införskaffades en egen. Vågorna är verkligen en stor grej och på alla stränder vi besökte var de större än vad vi brukar uppleva på västkusten. Det var kanon för barnen älskar att hoppa och leka i vågorna (och även pappa…)
Jag har länge tyckt det är fascinerande med boomerang och en sak som stod högt på min bucketlist var att lära sig kasta. I Cairns fick jag slutligen möjligheten.
Inför en hop med kineser lyckades jag (som den enda) fånga min returnerande boomerang. Aborginen som höll i träningen ropade glatt ut –”Here my friend´s you see the best boomerang-trougher in Sweden ” =)
Som gåva fick jag två av hennes boomeranger.
Kommer bli lite tränande på hemmaplan, en bit från glasverandan kanske….
Aldrig tidigare har jag upplevt att vara så nära naturlivet på ett så äkta och genuint sätt. Det finns inte många platser kvar på jorden som Heron Island och vi måste värna om dessa. På båten hem från Heron fick jag se en bok om öns historia. Där var ett kapitel om de tidiga turisterna på ön runt 50-60 talet. Då vände man havsskölpaddorna på rygg på natten så att turisterna kunde åka på deras ryggar ner i vattnet på morgonen, de gick på korall-reven etc. Idag är vi mer upplysta och vet bättre men vad gör vi idag som vi kommer förfäras av om 40 år ? Jag har efter besöket på Heron fått mig en tankeställare om hur jag själv lever...
Imorgon väntar en hemresa som hotelldörr – hemdörr kommer ta ca 20 timmar…
Men som Emil brukar säga ”det finns tv-skärmar på alla flygplan nu för tiden” =)
Hepp hepp !
Aklimatisering?
Idag vaknade vi till snöblandat regn! Vi hade planerat att åka till Uenoparken och sedan kika runt i Akiabara, vilket är ett ställe där man efter andra världskriget började sälja radiorör under broarna och som idag vuxit till Tokyos elektronikmecka.
Eftersom vädret var som det var, tog vi Akiabara först. Vi kom rakt in i Yodiobashi, ett varuhus där de hade allt! Meterlånga rader med mobilskal, meterlånga rader med pennor, meterlånga rader med datorer, ja ni förstår!
Vi gick runt här ganska länge och gick sedan för att äta. Av en ren slump trillade vi in på en trevlig restaurang, där vi först fick låsa in våra skor och sedan sitta i små bås.
Vi fick nudlar, ris, soppa, fläskkött, kyckling och the. Supermysigt och gott!
Vi gick vidare och kikade in i diverse butiker! Det var mycket Manga och Pokemon här!
Vi var ganska frusna och fötterna var dyngsura!
Men innan vi tog metron hem, ville vi se Uenoparken, som vi hört så mycket gott om! Det var en väldigt mysig park med fina tempel och träd. Kan tänka mig hur vackert här är på våren! Idag kastade barnen snöbollar istället, med lite snö de hittade :)
Idag är vi inte röda på kinderna av sol och värme! Idag är det av snålblåst och snöblandat regn. Vi börjar acklimatisera oss!
I morgon väntar 11,5h flygning hem.
Hem till Sverige, Ågarp, familj, vänner och jobb.
Eftersom vädret var som det var, tog vi Akiabara först. Vi kom rakt in i Yodiobashi, ett varuhus där de hade allt! Meterlånga rader med mobilskal, meterlånga rader med pennor, meterlånga rader med datorer, ja ni förstår!
Vi gick runt här ganska länge och gick sedan för att äta. Av en ren slump trillade vi in på en trevlig restaurang, där vi först fick låsa in våra skor och sedan sitta i små bås.
Vi fick nudlar, ris, soppa, fläskkött, kyckling och the. Supermysigt och gott!
Vi gick vidare och kikade in i diverse butiker! Det var mycket Manga och Pokemon här!
Vi var ganska frusna och fötterna var dyngsura!
Men innan vi tog metron hem, ville vi se Uenoparken, som vi hört så mycket gott om! Det var en väldigt mysig park med fina tempel och träd. Kan tänka mig hur vackert här är på våren! Idag kastade barnen snöbollar istället, med lite snö de hittade :)
Idag är vi inte röda på kinderna av sol och värme! Idag är det av snålblåst och snöblandat regn. Vi börjar acklimatisera oss!
I morgon väntar 11,5h flygning hem.
Hem till Sverige, Ågarp, familj, vänner och jobb.
onsdag 23 november 2016
Nyfunna vänner och sushi på löpande band!
Vi träffade Anri och hennes mamma i Asakusa och gick till Sensojitemplet. Detta är Tokyos äldsta tempelplats och andliga centrum. Portalen in mot templet (Åskportalen) skyddas av två gudar ”Fujin och Raijin. Mitt under portalen hänger en stor papperslykta med tecken för åska.
Vägen fram till templet kantas av små shoppingstånd med souvenirer och mat. Det var som sagt National holiday idag och vi var inte ensamma med att besöka templet.
Vi strosade vidare och vi hade sagt att vi gärna provade på sushi på löpande band och de var snälla och letade upp en restaurang åt oss. De beställde in till oss och lät oss smaka på olika sorters tonfisk, laxägg, sjöborre och mycket mer. Supergott och jätte trevligt! Vi ville bjuda dem, men de protesterade vilt och ville bjuda oss. De sa att det var deras sätta att välkomna oss till Japan.
Vi gick över Sumidafloden och in i Asahis (öltillverkare) huvudkontor och åkte upp på 21e våningen, där vi tog kaffe och öl och satt och pratade. De var väldigt trevliga och gästvänliga.
Anri´s mamma reste runt i Europa för 45 år sedan i 7 månader. Hon besökte aldrig Sverige men var i Norge och Danmark. Hon var nyfiken på Sverige och hade med sig en japansk guide-bok om Skandinavien som vi bläddrade i och vi berättade mer om Sverige och våra traditoner.
Vi kände oss rörda över hur snälla de varit och tagit hand om oss så väl.
Vi skiljdes åt vid floden, där vi hoppade på en båt tillbaka och de gick mot sitt tåg.
Vi tog båten hela vägen till Obaida och Rainbow bridge. Obaida är en konstgjord ö med mycket häftig arkitektur. Vi möttes av hundratals japaner som spelade pokemon! Måste ha varit något speciellt just där. Vi fick igång gratis wi-fi lite längre in mot centrum och Emil fick prova lyckan ett litet tag, innan vi tappade kontakten igen...
Vi åt kvällsmat och tog sedan metro och tåg till hotellet (vi börjar få kläm på det här nu!).
Disneyland Tokyo
Vi vaknade av att hela huset gungade! Jag vaknade upp ur en dröm och förstod inte riktigt vad som pågick. I min dröm låg jag i en pool och simmade i skvalpande vatten. Det som skvalpade var som sagt hela huset som skakade. Jimmie väckte mig och skrek det är en jordbävning!
Det höll på i ca två minuter och var riktigt läskigt.
Det visades på alla tv kanaler och de varnade för Tsunami.
Tokyo ligger inne i en bukt och var på så vis skyddat. Jordbävningen hade sitt epicentrum norr om Tokyo och uppmättes till 6,9 på Richterskalan.
Idag har vi besökt Disneyland park Tokyo. När vi gick till tåget var allt liv i full rörelse och allt verkade pågå som vanligt. Vi såg endast några metro-linjer som var stängda pga "earthqake".
Disneyland var stort och ytorna kändes större än i LA...och mycket mer folk också! Vi tog metro och tåg ut till Disneyland och redan på tåget såg vi barn som var utklädda till Mimmi och Kalle Anka.
Vi möttes av en pampig entré när vi kom ut från tågstationen och förväntningarna var höga!
Allt var smyckat fint i julskrud.
Vi började med att besöka Askungens slott (i bakgrunden) och Ebba fick prova och se om glasskon passade!
Sen var det dags för dagens första parad, vilken var en julinspirerad sådan. Pampigt som sig bör!
Vi gick runt och kikade på de andra attraktionerna. Vi tog fastpass till Nalle Puh och Buzz lightyear (som vi även åkte i LA). Vi fick tid till dessa attraktioner åtta timmar senare! Någonstans där, insåg vi att vi hade haft tur i LA att det inte var så mycket folk och att vi kunde mer eller mindre välja ganska fritt vad vi ville åka och även två eller tre gånger. Så var det inte här! Men alla köar i fina lugna köer. Ingen trängsel och inget knuffande!
Vi valde dock att åka/titta på de attraktioner där vi slapp köa.
Skillnaden här mot LA var att vi inte såg några figurer gå runt i parken som i LA samt att det var många fler parader (vi såg tre olika) samt att det var mycket mer uppträdande på scener som vi kikade på. Mycket proffsigt!
Japanerna är tokiga i popcorn! De köar i oändliga köer för sina popcorn. Vi ville ju inte vara sämre! Särskilt inte när man fick dem i fina små väskor!
Vi stannade i parken i tolv timmar och avslutade med den fina ljusparaden.
Vi fick se olika figurer i denna park, mot vad vi såg i LA. Ebba fick se mycket fler prinsessor, vi fick träffa Puh och hans vänner i en fantastisk fin attraktion samt mycket mer av Musse och hans vänner.
Vi tog tåg och taxi sista biten och stupade i säng glada och nöjda efter ännu en händelserik dag!
Det höll på i ca två minuter och var riktigt läskigt.
Det visades på alla tv kanaler och de varnade för Tsunami.
Tokyo ligger inne i en bukt och var på så vis skyddat. Jordbävningen hade sitt epicentrum norr om Tokyo och uppmättes till 6,9 på Richterskalan.
Idag har vi besökt Disneyland park Tokyo. När vi gick till tåget var allt liv i full rörelse och allt verkade pågå som vanligt. Vi såg endast några metro-linjer som var stängda pga "earthqake".
Disneyland var stort och ytorna kändes större än i LA...och mycket mer folk också! Vi tog metro och tåg ut till Disneyland och redan på tåget såg vi barn som var utklädda till Mimmi och Kalle Anka.
Vi möttes av en pampig entré när vi kom ut från tågstationen och förväntningarna var höga!
Allt var smyckat fint i julskrud.
Sen var det dags för dagens första parad, vilken var en julinspirerad sådan. Pampigt som sig bör!
Vi gick runt och kikade på de andra attraktionerna. Vi tog fastpass till Nalle Puh och Buzz lightyear (som vi även åkte i LA). Vi fick tid till dessa attraktioner åtta timmar senare! Någonstans där, insåg vi att vi hade haft tur i LA att det inte var så mycket folk och att vi kunde mer eller mindre välja ganska fritt vad vi ville åka och även två eller tre gånger. Så var det inte här! Men alla köar i fina lugna köer. Ingen trängsel och inget knuffande!
Vi valde dock att åka/titta på de attraktioner där vi slapp köa.
Skillnaden här mot LA var att vi inte såg några figurer gå runt i parken som i LA samt att det var många fler parader (vi såg tre olika) samt att det var mycket mer uppträdande på scener som vi kikade på. Mycket proffsigt!
Japanerna är tokiga i popcorn! De köar i oändliga köer för sina popcorn. Vi ville ju inte vara sämre! Särskilt inte när man fick dem i fina små väskor!
Vi stannade i parken i tolv timmar och avslutade med den fina ljusparaden.
Vi fick se olika figurer i denna park, mot vad vi såg i LA. Ebba fick se mycket fler prinsessor, vi fick träffa Puh och hans vänner i en fantastisk fin attraktion samt mycket mer av Musse och hans vänner.
Vi tog tåg och taxi sista biten och stupade i säng glada och nöjda efter ännu en händelserik dag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)